Alla ens ”vänner” säger, ååh du är ås snäll bla bla bla jag tycker om dig så mycket osv..
Men egentligen kanske så är 1 av 100 trogen, asså en ÄKTA kompis.. Jag menar hur många gånger har man inte blivit sviken av en man verkligen litade på til 100000000 % !? Jo jääävligt många gånger, men man vet inte om det. Éna dagen kan dom vara med en å snacka skit om en annan. Nästa dag är hon/han med den hon snackade skit om, och ah man kan nästa garantera att då snackar man skit om den andra som man var med dagen innan i stället. Jag känner mig jävligt osäker, jag vet att mina vänner har snackat skit om mig MINST 1 gg. Okejj det finns 1 person av dom många som jag inte tror snackat skit om mig iaf. Emelie Karlsson Agovic jag TROR och hoppas att hon inte har snackat skit om mig, svikit mig eller något annat. Sedan Ronja Bergman serriöst hon är äkta hon med, litar på henne också. Okejj jag råkar ha turen att jag har 2 st av mina ”vänner” som jag kan lita på. När mn tänker på det så blir man jävligt svag. Jag är ju en beskyddande person, men serriöst vissa är inte ens världa att beskydda. För dom ställer fan alldrig upp tillbacka, jag pallar inte skiten mer. Litar knappt på en enda jävel å ah, vet inte vad jag ska göra. Så många gånger jag har mått så jävla dåligt att jag bara vill dö. Så ofta som jag kännt mig ensam och helt jävla övergiven, och tårarna bara runnit. Inte ens sin egen mamma kan man lita på.. Och pappa han är ju nästan okontacktbar. Han sitter där i skoghall och gör ingenting, engagerar sig inte att ringa, utan jag får ringa. Men ändå är det han jag älskar messt, som jag saknar messt i hela mitt jävla skit liv. Som jag ringer till när jag mår dåligt, bli lugnad av att höra hans röst. Och prata med honom ca 10 min å sen sakna honom ännu mer. FUCK vad det gör ont, det är en hemsk jävla smärta.. Men ah det finns dom som får mig orka vara kvar, att palla livet och försöka se ljust på livet. Ni vet klart vilka ni är.. Och jag älskar er av hela mitt hjärta <3
