Hur vet man egentligen vilka man kan lita på. För ena stunden kan man vara vänner för livet andra stunden hatar man varandra och då kan man säga allt det man inte skulle säga.
Hur vet man att kärleken kommer vara förevigt, man säger att man aldrig ska skiljas åt och älska varandra för evigt. Och så kan det sluta i en tragedi ändå.
Varför kan man bara inte få veta i förväg så man slipper bli sårad, då ka man få veta vem man ska älska och gifta sig med o.s.v och slippa all sorg och smärta. Då kan man väll få veta vem man kan lite på, och som inte säger något senare.
Jag vet fan ingenting nu, jag är så jävla förvirrad. Jag vill bara skrika raktut i tomma intet och bara säga vad jag tycker och kännder. Men jag vågar inte det längre. Inte efter allt svek, efter all smärta och ensamhet.
Men jag tänker inte ge upp. Det är meningen att det ska vara såhär, för det kommer ju sluta bra tillslut ändå. Jag menar, jag har alltid trott att de som är mer ”populära” är lyckligare än jag. Men de mår i själva verket lika dant. Man ska inte tycka synd om sig själv, för alla genomgår samma saker.
Så sluta tyck synd om er själva, försök lösa problemen istället..
